Grön flodtrollslända

Ophiogomphus cecilia (Fourcroy, 1785) D: Grüne Flußjungfer Dk: Grøn Kølleguldsmed FIN: Kirjojokikorento GB: Green Snaketail N: –


Hane, Pajala. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Hane, V Pajala. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Alla har vi olika relationer till olika trollsländor, men alla som sett grön flodtrollslända verkar vara rörande överens om att det är en verklig favorit och att det är en av eller till och med den allra vackraste trollsländan i Sverige. Synd då att inte fler har sett den!

Den är genom sin gröna färg en mycket karaktäristisk art som lever i rinnande vatten. Den är utbredd över stora delar av Europa. Minskade kraftigt under stora delar av 1900-talet men har de senaste årtiondena återhämtat sig. Arten är särskilt skyddad inom EU. I Sverige är den endast känd från de norrbottniska älvarna Råne-, Kalix- och Torne älv samt några biflöden till dessa. Utbredningsområdet kan dock vara större. Det vore därför värdefullt att undersöka om arten finns uppströms i kända lokaler, i vattendrag mellan nämnda älvar, samt i Piteälven.

Fenologi 2010-2015. Eventuella observationer långt utanför ordinarie flygtid gäller larver. Data från Artportalen.

Fenologi 2010-2015. Data från Artportalen.

Livsmiljö och ekologi
Grön flodtrollslända är bunden till rinnande vatten där larven utvecklas på bottnen, ofta på relativt stort djup. Den anses huvudsakligen välja vattendragssträckor där bottnen utgörs av sand och grus. Arten tycks i Sverige och angränsande område i Finland fram­förallt välja större (>100 meter breda) vattendrag som är rena och klara och som flyter genom skogsmark. Längre söderut finns den också i mer vegetationsrika och mindre vattendrag i odlingslandskapet. I södra Finland förekommer arten i mindre vattendrag i skogsmark.

Kläckningen till vuxna sländor sker vanligen under senare delen av juli och början av augusti. De vuxna djuren rör sig långt från vattnet även om patrullerande hanar oftast hittas i dess närhet. Som vuxna uppehåller sig sländorna i öppna partier längs vattnet som hyggen, gläntor, gles skog, vägar och parkeringsfickor.

Utseende och artbestämning
Grön flodtrollslända är den största av de så kallade flod­trollsländorna inom vårt område. Det mest slående med flodtrollsländorna är att deras ögon är helt åtskilda, till skillnad från alla andra egentliga trollsländor. Grön flod­trollslända liknar mest sandflodtrollslända – den finns dock inte i norra Sverige så de två arterna överlappar inte varandra här.

Hane, Pajala. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Hane, V Pajala. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Gulsvarta arter som stenflodtrollslända, kungstrollslända och större sjötrollslända är andra potentiella felbestäm­ningskandidater. Av dessa är det dock endast kungstroll­slända som finns inom de områden vi känner till grön flodtrollslända i Sverige idag. Kungstrollslända är betydligt större än grön flodtrollslända samt alltid gul och svart (aldrig grön).

Hanen av grön flodtrollslända har tydligt klubbformad bakkropp. Honans gula partier på bakkroppen kan vara mer gröna än gula. Båda könen är alltid helt gröna på mellankroppens sida. De har också ljusa övre analbihang (i likhet med stenflodtrollslända och till skillnad från sandflodtrollslända).

Vad gäller artens larver och larvskinn så är de med lite träning relativt lätta att känna igen. De nära släktingarna sand- och stenflodtrollslända saknas som tidigare nämnts inom den gröna flodtrollsländans utbredningsområde i Sverige. Förväxlingsarter utgör istället larver till mo­saiksländor och metalltrollslända samt kungstrollslända. Flodtrollsländornas larver skiljer sig från dessa genom antennernas utformning. De är mycket tjockare och det yttersta segmentet är längre än de övriga arternas. Jäm­fört med mosaiksländorna har flodtrollsländorna lite mer kompakta larver med relativt kraftiga ben.

Utbredning och status
ophceckGrön flodtrollslända är utbredd över stora delar av Europa och österut genom Sibirien till Bajkalsjön. Arten har tidigare minskat och bedömds som hotad i flera länder men sedan mitten av 1990-talet har den uppvisat en positiv trend. På Europa- och EU-nivå är arten inte rödlistad men den är upptagen i habitatsdirektivets bilaga 2 och 4 vilket innebär ett starkt skydd.

I Sverige är den endast känd från de norrbottniska älvarna Råne älv, Kalix älv och Torne älv samt några biflöden till dessa. Den är dock utbredd över en stor del av Fin­land och Baltikum och finns också i Danmark. Artens status i Sverige bedöms som gynnsam men den är listad som Nära hotad (NT) på grund av litet utbredningsområde. Arten är fridlyst i Sverige.

Inventeringsmetod

Hona, Pajala. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Hona, V Pajala. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Grön flodtrollslända kan inventeras genom sök av vuxna sländor och larvskinn. Efter­som älvarna där den finns är stora, strida och djupa är inventering av larver svår och riskabel. Vuxna sländor söks medelst skådning (vid behov med kikare) på öppna platser längs med eller i närheten av vattendraget, till exempel i gläntor och gles skog, samt på vägar och parkeringsfickor. Larvskinnen söks på vegetation i strandkanten. Oftast finner man dem på starrstrån upp till 30 cm höjd och i direkt anslutning till vattenlinjen men de kan påträffas upp till 5 meter från vattnet.

De vuxna sländorna är mycket lätta att känna igen och relativt lätta att komma nära för säker identifikation. Det krävs dock varmt och soligt väder för att de ska vara aktiva. Sök av larvskinn är däremot oberoende av väder. Inventering av larvskinn har också fördelen att fynd visar på vilka delar av ett vattendrag som utnyttjas som uppväxtmiljö för larverna. Fyndplatser för vuxna sländor behöver inte nödvändigtvis utgöra repro­duktionsmiljöer.

Vuxna sländor inventeras under flygtiden från slutet av juli till och med augusti. Bäst är förmodligen augusti, dvs. senare flygtid. Nyförvandlade sländor uppehåller sig näm­ligen ganska långt bort från reproduktionsvattnet och kan då vara svåra att observera. Larvskinn kan inventeras från kläckningen under andra halvan av juli och några veckor framåt.

Inventeringsbehov

Hane, Råneälv. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Hane, Råneälv. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Det finns sannolikt ett antal oupptäckta lokaler för grön flodtrollslända i Sverige. Sär­skilt värdefullt är eftersök av arten i vissa områden där fynd idag saknas. I till exempel Torneälven finns två långa sträckor (Pajala-Svanstein och Övertorneå-Kukkola) utan fynd av arten. Det är rimligt att tro att arten finns även här och det vore värdefullt att få det bekräftat.

Det vore också intressant att få bättre kunskap om hur långt norrut och västerut ar­ten finns (genom eftersök uppströms baserat på dagens kända förekomster). Den hittills nordligaste lokalen är belägen några mil uppströms Muonioälven.

Arten kan också finnas i vattendrag där den idag inte är känd. Framförallt i Piteälven som är en av våra få oreglerade älvar och med närhet till Råneälven där arten förekom­mer. Även vattendrag mellan älvarna utgör potentiella miljöer för arten, liksom Luleäl­vens biflöden.

Biogeografisk uppföljning
Grön flodtrollslända ingår i en övervakningsverksamhet för de djur och växter som är upptagna i EUs habitatdirektiv. Syftet är att övervaka bevarandestatusen för arterna i landet. Naturvårdsverket ansvarar för den biogeografiska uppföljningen och Länsstyrel­sen Östergötland samordnar uppföljningen för de fem arter av trollsländor som är upp­tagna i habitatdirektivet.

Ett stickprov av de aktuella arternas förekomster undersöks med jämna mellanrum och data samlas in för att kunna uppskatta populationsstorlek och utbredningsområde för arterna samt på sikt trender. Ideella fynd som rapporteras i Artportalen kommer att utgöra ett mycket viktigt komplement för bedömning av arternas bevarandestatus.

Faunaväkteriet
Faunaväkteriet är en nationell ideell verksamhet som övervakar rödlistade djurarter. Syftet med verksamheten är att bidra till bevarandearbetet av rödlistade arter genom att samla in grundläggande kunskap om deras förekomst och trender i populationsstorlek. Verksamheten består av kortsiktiga och utåtriktade kampanjer samt av långsiktig upp­följning av konkreta populationer och lokaler. Alla fynd rapporteras i Artportalen.

Du som faunaväktare kan göra en stor insats genom att leta efter arterna och rap­portera in dem i Artportalen. Kom ihåg att det är värdefullt att du rapporterar även om du inte hittar arten, till exempel om du inventerar arten på platser varifrån den tidigare är känd. Du rapporterar detta genom att välja ”Ej återfunnen” i Artportalen. Eftersom arternas utbredningsområden är dåligt kända är det särskilt intressant att söka efter dem på nya platser och de delar av landet som saknar fynd.


Länkar
Samtliga observationer på Artportalen av arten.
Faunaväktarbroschyr maj 2017
ArtDatabankens Artfaktablad.
Till flick- och jungfrusländorna.
Till de egentliga trollsländorna.
Till bubblarna.

Klicka på en bild nedan så kan du bläddra mellan samtliga och se dem i större format.