Ljusröd ängstrollslända

Sympetrum meridionale (Selys, 1841) D: Südliche Heidelibelle Dk: Sydlig Hedelibel FIN: – GB: Southern Darter N: –


Hane i Bulgarien. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Ljusröd ängstrollslända är en art att hålla utkik efter under sensommar och tidig höst. Inga nordiska fynd är i dagsläget kända, men eftersom arten är känd för att vandra väldigt långa sträckor, kan den mycket väl dyka upp här som tillfällig gäst. Störst chans att hitta den bör man ha vid kusten under sen sommar och tidig höst. Som närmast finns den i Polen och i Tyskland. Första fyndet i Litauen gjordes i september 2017. I Polen finns den främst i den sydöstra delen, med isolerade förekomster eller mer tillfälligt i sex andra mindre områden, dock inte längst i nordväst, det vill säga närmast oss. Den har dock fångats i Helgolandsfällor på Kuriska näset i den ryska enklaven Kaliningrad, bara 30 mil fågelvägen från Ottenby. Arten finns också i Tyskland, med obsar även i de norra delarna. I Tyskland uppvisar arten en tydligt ökande trend, liksom i flera andra länder i regionen som Belgien, Frankrike och Luxemburg.

Teneral, Spanien. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Den fluktuerar i antal och kan vissa år göra större rörelser, i likhet med gulfläckad ängstrollslända, som också är en art som förekommer i vegetationsrika, grunda småvatten vilka är utsatta för stora vattenståndsfluktuationer som vissa säsonger helt kan torka ut. Bra år kan de däremot producera mängder av individer.

Ljusröd ängstrollslända är ganska diskret tecknad, men det finns några saker att hålla utkik efter. Få arter, om ens någon, en så stor tendens att samla på sig parasiter som ljusröd ängstrollslända. Var därför extra uppmärksam på av parasiter nedtyngda ängstrollsländor, särskilt under inflöde av ängstrollsländor från kontinenten.
 

Hona, Serbien. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Det finns som tur är några bra karaktärer att titta efter utöver en stor mängd parasiter. Ljusröd ängstrollslända liknar mest större- och tegelröd ängstrollslända, men har i alla dräkter väldigt ljusa ben, med mer ljust än mörkt och skiljer sig därmed (oftast) tydligt från dessa två arter. Båda kan dock variera mycket och särskilt kan faktiskt avvikande hanar ställa till problem.

Den har en närmast otecknad mellankroppssida med två diagnostiska prickar, vika är tydligast på honor, unga och fräscha hanar. Enbart denna teckning gör att dessa individer skiljer sig från alla andra arter och därför är ganska enkla att plocka ut.
 

Hanens vingmärken. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

På äldre hanar är prickarna mindre tydliga. Kolla istället på vingarna, som är helt genomskinliga utan några gula partier. Vingmärkena är hos hanen tydligt röda, inramade av en tunn men tydligt svart linje. De allra flesta hanar saknar helt svarta partier på ovansidan av bakkroppen, något som ingen annan svensk ängstrollslända normalt uppvisar (bortsett från bandad ängstrollslända, men den förväxlar man den av förklarliga skäl inte med).

Ljusröd ängstrollslända är en stark flygare som kan hittas nästan var som helst, även långt från vatten. Störst chans att hitta den har man antagligen längs våra stränder, där den troligtvis kan vara svår att hitta i horderna av alla andra ängstrollsländor. Leta efter den där alla andra trollsländor födosöker, som i solbelysta läpartier i halvöppna buskmarker, gläntor och liknande. Den vilar ofta direkt på marken i gläntor av högre vegetation.

Klicka på en bild nedan så kan du bläddra mellan samtliga och se dem i större format.


De andra bubblarna
Västlig trädflickslända Chalcolestes viridis
Pokalflickslända Erythromma lindenii
Större klubbtrollslända Stylurus flavipes
Smal klubbtrollslända Gomphus pulchellus
Blåpannad sjötrollslända Orthetrum brunneum
Karmintrollslända Crocothemis erythraea

Till egentliga trollsländorna
Till flicksländorna