Intresset för trollsländor var länge förbehållet ganska få men sedan en bit in på 2000-talet har artgruppen löpande samlat en allt större beundrarskara. Här presenterar vi kort vad som utmärker trollsländor och ger svaren på de vanligaste frågorna om denna fascinerande och ofta mycket vackra artgrupp. Se också här för fler frågor och bilder.

Trollsländorna är inga dagsländor
65 arter trollsländor har observerats i Sverige. Av dessa är huvuddelen bofasta, medan några få nyligen uppvisat tendenser till att bli det och en mindre andel som hittills observerats på mer tillfällig basis. Till ordningen trollsländor hör i Sverige flicksländor och egentliga trollsländor. De har alltid fyra vingar, stora ögon, långsmal bakkropp och korta, knappt märkbara, antenner.

Bäcksländor, dagsländor, guldögonsländor, nattsländor med flera andra grupper med epitetet -sländor tillhör andra insektsordningar. De enda övriga sländor som någorlunda liknar trollsländorna är myrlejonsländorna, men dessa har till skillnad från trollsländorna exempelvis mycket tydliga och långa antenner.

Trollsländorna lägger ägg i eller i direkt anslutning till vattenmiljöer av olika slag. Från äggen kläcks en larv som lever i vatten tills den är färdigutvecklad och redo för steget upp på land. Ju längre norrut desto längre tid tar utvecklingen från larv till att sländan lämnar vattnet. I riktigt kalla vatten kan det ta så lång tid som 6–7 år, men vanligen 1–2 år, men det finns också arter som under gynnsamma förhållanden utvecklas på blott några månader.

När det är dags så lämnar larven vattentillvaron bakom sig och klättrar upp på något där benen får fäste. Efter en stund spricker larvhuden upp och ur den kommer den vuxna, färdiga trollsländan (se bildsvit på nästa uppslag). Trollsländor genomgår med andra ord inte en fas som puppa likt fjärilar gör.

När trollsländan gett sig iväg på sin första flygtur blir det kvar en tom larvhud, ett ”skal”.
Om inte trollsländorna blir tagna av andra rovdjur eller de av andra skäl dör en tidig död, så kan de som vuxna sländor leva i flera veckor eller månader. Vinterflicksländorna lever allra längst, uppemot ett helt år kan de påträffas som flygande, fullt utbildade sländor.

Trollsländor lever med andra ord inte alls i endast en dag. Att frågan ofta uppstår är på grund av en förväxling med dagsländor, som inte är nära besläktade med trollsländor. Även dagsländorna lever i flera månader under vattnet som larver innan de lämnar larvstadiet. Vuxna dagsländor lever däremot sällan mer än en eller på sin höjd någon dag efter att de lämnat vattnet.

Trollsländor kan inte stickas
Om du håller i en större trollslända så kan den försöka bita dig, men det görs enbart i försvar och de har mycket svårt att komma igenom huden. Vissa arter har utstickande bihang för äggläggning som kan se vassa ut, men de är inte kapabla till att sticka.

Vad äter trollsländor?
Trollsländor är uteslutande rovdjur som äter levande byten. Trollsländelarverna äter andra vattenlevande djur som mygglarver, småfisk, grodyngel och andra trollsländelarver. De vuxna, flygande trollsländorna äter andra insekter som flugor, knott, mygg, fjärilar och mindre trollsländor.

Egentliga trollsländor kontra flicksländor
Både egentliga trollsländor och flicksländor tillhör ordningen Odonata: trollsländor. Normalt när man pratar om trollsländor syftar man därför på både egentliga trollsländor och flicksländor. De tillhör dock två olika underordningar: anisoptera (= olikformade vingar) respektive zygoptera (= likformade vingar). Odonata betyder ”tandad käke” (men de har inga tänder).

Flicksländornas alla fyra vingar är lika i både form och storlek. De är på våra breddgrader små och håller i de flesta fall i vila vingarna längs kroppen. Ögonparet är åtskilt och kan därför ge huvudet ett nästan hammarhajsliknande intryck. Deras larver har längst ut på bakkroppen utstickande lameller som fungerar som gälar. Till flicksländorna förs även jungfrusländorna.

Egentliga trollsländor har kortare och bredare vingar bak än fram. De är på våra breddgrader större än flicksländorna och är till skillnad från dem starka flygare som kan hittas långt från vatten. I vila håller de sina vingar ut från kroppen. Ögonen är stora och vanligtvis berör de varandra. Larverna har ingen externa gälar.

Varför kallas de trollsländor?
Det finns flera olika teorier till var namnet trollslända kommer från. Det mest sannolika är att -slända kommer från redskapet slända som används när man spinner garn. Formen på det är ganska likt en trollsländas kropp. Tyvärr används samma ord även för andra artgrupper, som bäcksländor, dagsländor osv, vilket är lite olyckligt och gör att de olika artgrupperna förväxlas.

”Troll” i namnet kommer från långt tillbaka, den första svenska skriftkällan kan vara från 1600-talet. Trollsländor är då kopplade till trollpackor (häxor). De var alltså trollpackornas djur; trollens sländor. En annan förklaring till namnet gör gällande att troll använde sländorna för att spinna. Det var alltså, återigen, trollens sländor.

Trollsländor är också förekommande i annan svensk folktro vilket gett upphov till lokala namn. En vanligt förekommande skröna var att trollsländor kunde sticka ut ögonen eller sy ihop dem, vilket är upphovet till namnet blindsticka. Det är samma ursprung som gett det norska namnet på trollsländor: öyenstikker.

Vilka djur äter upp trollsländor?
Många fåglar har trollsländor på sin meny. Mindre insektsätare som fors- och sädesärla tar många flick- och jungfrusländor. Ibland kan man hitta massor av jungfrusländevingar och då kan det vara ärlor som hittat ett bra ställe att fånga sländor på. Vingarna verkar vara oaptitliga så de lämnas.

Andra fågelarter är specialister på att fånga flygande trollsländor. Biätare, aftonfalk och lärkfalk är bra exempel. Lärkfalkar kan ses fånga stora trollsländor och fortfarande i flykten snabbt knipsa av vingarna och sluka kroppen.

Utöver fåglar tar spindlar många trollsländor, främst flicksländor. Gamla spindelnät kan fortsätta snärja flicksländor även efter spindeln lämnat det. Groddjur äter glupskt trollsländor och fiskar tar både trollsländelarver och vuxna sländor som lägger ägg i vattnet. Trollsländor äter även andra arter trollsländor, ibland även mindre individer av samma art.

Vilken är störst respektive minst?
I Sverige är de största trollsländorna blå kejsartrollslända, kungstrollslända och vassmosaikslända. Den förstnämnda kan ha en kroppslängd på uppemot 85 mm och en vingbredd på 120 mm. Den minsta i Sverige är dvärgflicksländan, som har en kroppslängd på endast 22–26 mm.

Trollsländan med det största vingspannet i världen är en av flera så kallade helikoptersländor, närmare bestämt den centralamerikanska flicksländan Megaloprepus caerulatus, vars spann kan nå hela 190 mm. Epitetet den största trollsländan i världen brukar ges till den australiska trollsländan Petalura ingentissima. Den har förvisso ett mindre vingspann (160 mm), men den är betydligt kraftigare. Dess raka motsats är den sydostasiatiska trollsländan Nannophya pygmaea, som med sin blott 15 mm långa kropp och vingspann på 20 mm är mindre än ett honungsbi.

Läs mer om trollsländor i Sverige
På trollslandeforeningen.se finns fakta om samtliga svenska arter inklusive bilder, kartor med mera. I bokform finns bland annat följande.

– Billqvist, M., Birkedal, L. & Strand, L. 2016. Skånes Trollsländor. En atlasinventering 2009–2014. – Naturskyddsföreningen i Skåne, Lund.
– Billqvist, M., Andersson, D. & Bergendorff, C. 2019. Nordens trollsländor. – Avium, Stenåsa, Öland.
– Bína, P (red.); Billqvist, M & Karlsson, T. 2017. Faunaväkteriet uppmärksammar trollsländor från habitatdirektivet och rödlistan. ArtDatabanken SLU, Uppsala.
– Dannelid, E. 2015. Trollsländor i Sverige. Tredje upplagan. – Länsstyrelsen i Södermanlands län.
– Karlsson, T. 2015. Östergötlands trollsländor. – Entomologiska Föreningen Östergötland. Ödeshög.
– Karlsson Linderum, P & Korslid, J. 2020. Närkes trollsländor. Atlasinventering 2016–2020. – Närkes Insektsförening.
– Sahlén, G. 1996. Sveriges Trollsländor. Andra upplagan. Fältbiologernas förlag.
– Sandhall, Å. 2000. Trollsländor i Europa. Andra upplagan. Stenströms Bokförlag/Interpublishing.

– Urval och omröstning
– Blekinge: blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens
– Bohuslän: citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis
– Dalarna: blå jungfruslända Calopteryx virgo
– Dalsland: bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis
– Gotland: kilfläckslända Aeshna isoceles
– Gästrikland: fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata
– Halland: sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus
– Hälsingland: kungstrollslända Cordulegaster boltonii
– Härjedalen: fjällmosaikslända Aeshna caerulea
– Jämtland: svart ängstrollslända Sympetrum danae
– Lappland: tundratrollslända Somatochlora sahlbergi
– Medelpad: griptångsflickslända Coenagrion armatum
– Norrbotten: grön flodtrollslända Ophiogomphus cecilia
– Närke: vassmosaikslända Aeshna serrata
– Skåne: blå kejsartrollslända Anax imperator
– Småland: större sjötrollslända Orthetrum cancellatum
– Södermanland: vinterflickslända Sympecma fusca
– Uppland: dvärgflickslända Nehalennia speciosa
– Värmland: nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda
– Västerbotten: metalltrollslända Somatochlora metallica
– Västergötland: blågrön mosaikslända Aeshna cyanea
– Västmanland: myrflickslända Coenagrion johanssoni
– Ångermanland: spjutflickslända Coenagrion hastulatum
– Öland: pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons
– Östergötland: grön mosaikslända Aeshna viridis
– Bli faunaväktare!