Gynacantha nourlangie

Gynacantha nourlangie, Queensland, Australien. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

I kalla Norden förknippar vi trollsländor med heta, soliga sommardagar då de är alerta och jagar, patrullerar och parar sig. Att en del arter här hemma kan flyga sent på kvällarna är välkänt, särskilt gäller det en del mosaiksländor i norr som utnyttjar varma, soliga midnattssolsnätter åt detta.

En del arter verkar också nattetid röra sig långa sträckor, åtminstone finns det indikationer på detta. Trollsländor fastnar ibland i ringmärkningsnät på natten och kan attraheras av starka lampor. Men de jagar inte på natten, de kan helt enkelt inte se tillräckligt väl för det.

Så ser det ut ”här hemma”, men i tropikerna är det annorlunda. Där finns det många olika släkten av trollsländor som enbart är aktiva i skymningen eller strax därefter, kanske även mitt i natten. Oavsett släkte har de enorma ögon, huvudet består nästan enbart av ögon. Kroppen är mycket långsmal, ofta med tydlig ”getingmidja”, och färgen är nästan alltid en diskret brun eller grå färg. Anaciaeschna, Gynacantha och Zyxomma är några exempel på släkten med ”Duskhawkers” eller ”Duskdarters” som de kallas för på engelska.

På grund av hur de uppträder kan de vara mycket svåra att se bra. Antingen ska man ha tur och hitta dem på dagkvist, eller så får man försöka vara rapp med en håv när de börjar flyga. På dagkvist är de mycket obenägna att röra sig, så hittar man dem så kan man i lugn och ro studera dem utan att störa. Att fånga dem i skymningen är svårt, dels för att de flyger oerhört snabbt och ofta bara någon centimeter ovanför marken, och dels för att ljusförhållandena gör att de enbart ser ut som skuggor. Honorna kan ibland ses flyga helt öppet på dagen, troligtvis för att de då lägger ägg, i lugn och ro utan att störas av de sovande hannarna.

Arten på bilden är Gynacantha nourlangie, en art som förekommer i grottor i delar av Australien. Där hänger de upp och ner hela dagarna för att i skymningen ge sig ut och jaga. Man behöver dock inte nödvändigtvis utforska grottor för att se arten, har man tur hittar man dem i strukturer skapade av människor, som i viadukter eller annat ”grottliknande”.

Så är du utomlands och ser skuggor av pilsnabba trollsländor i skymningen så vet du att det är någon av ”skymningsjägarna” du sett!

Gynacantha nourlangie, Queensland, Australien. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.