Spjutflickslända

Teneral. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Coenagrion hastulatum (Charpentier, 1825) D: Speer-Azurjungfer Dk: Spid-Vandnymfe FIN: Keihästytönkorento GB: Spearhead Bluet N: Spydblåvannymfe (annat svenskt namn: T-tecknad flickslända).


Spjutflickslända är en av de allra tidigaste arterna att börja flyga. Normalt ses de första lämna sina larvstadier under de sista dagarna i april, åtminstone i de sydligaste landsändarna. De tidigaste brukar kunna hittas vid grunda, vindskyddade vatten med hög solinstrålning.

Spjutflickslända är en boreal art som främst hittas i vatten vilka är måttligt näringsfattiga men inte försurade med en mycket varierande och rik vegetationsstruktur i strandzonen med såväl låga- (som olika starrar) som högre stående växter (t ex tåg och vass) liksom flytande coehask(särskilt nate och vit näckros). Arten missgynnas av igenväxning och uttorkning av vattnen.

I mindre och grundare vatten som moss- och torvgölar kan den vara mycket talrik. I större sjöar och i mer näringsrika och öppna miljöer som i utpräglade odlingslandskap är den ovanlig eller saknas helt. Spjutflickslända förekommer också längs en del långsamt rinnande vatten.

Äggen läggs i flytbladsvegetation som i gäddnate. Larverna återfinns i partier med gles vegetation, gärna i bestånd av sjöfräken och olika nateväxter. Larvutvecklingen är ett- till fyraårig men tar normalt två eller tre år.

I skogsmark kan detta vara den vanligaste eller en av de vanligaste trollsländorna i hela Norden. Spjutflickslända är dock inom sitt utbredningsområde på kontinenten på kraftig tillbakagång. Största skälen är försurning,

Fenologi 2010-2015. Eventuella observationer långt utanför ordinarie flygtid gäller larver. Data från Artportalen.

övergödning och uttorkning, effekter som de senaste decennierna förstärkts av klimatförändringar. Den är rödlistad som akut hotad i många europeiska länder och särskilda åtgärds- och uppföljningsprogram har tagits fram i åtminstone Nederländerna.

Mest liknar spjutflickslända månflickslända och de kan påträffas sida vid sida. Mån är ännu mer kontrastrikt tecknad och vid direkt jämförelse mer robust. Den är också betydligt ovanligare än sin släkting spjutflickslända.


Länkar
Samtliga observationer på Artportalen av arten.
Till flick- och jungfrusländorna.
Till de egentliga trollsländorna.
Till bubblarna.

Klicka på en bild nedan så kan du bläddra mellan samtliga och se dem i större format.